Apropå dagis...
Det jag känner mig splittrad inför är om det är rätt att ha S på dagis när jag är hemma, är det inte snålt med resurser som det är på förskolan, ska jag ta upp en plats när jag egentligen inte behöver å har S det inte bättre hemma med mig o lillebror?
Hur vet man att fröknarna på dagis är genuint barnkära & hur vet man att de har tid att ha koll på alla barnen & att det inte kommer in nåt psyko från vikarieförmedlingen när någon är sjuk... bara tanken på att någon ska behandla klimpen bara lite oödmjukt gör ju att det värker i hjärtat... men så tänker kanske de flesta mammor innan & det är ju faktiskt bara att lägga ner de tankarna, annars får man ju gå hemma med barnen i 10år å det känns inte precis som ett lockande alternativ...
det kanske bara är att inse att man inte kan skydda dem från allt...
Jag vet inte, det snurrar i mitt huvud.....
Jag har samma tankar om dagis som du Sara, därför blir det dagmamma för Leon. Kanske nåt att tänka på för Sixten också? Känns som man kan få en bättre och närmare kontakt men EN person som ska ta hand om ens barn, och bättre för våra småttingar också.
Hoppas allt är bra annars, jag saknar er! Idag är en typisk dag när jag skulle ringt dig för att luncha el fika, finns inte så många som är hemma längre ju. Tur att det är semester snart för Marcus så man får lite vuxensällskap.
Kram på er
Jag tror att det kommer att bli bra när ni har flyttat och kommit på plats! Olle var hemma med mig och Ellen och för vår familj var det toppen! Jag stod inte ut med oerfarna vikarier... Jag påstår inte att det inte var tufft ibland för det var det, men de är ju mina barn, alltså vill jag ta hand om dem så mycket jag kan. Jag kan rekomendrea föräldrakooperativt dagis när ni båda ska jobba, för då har man insyn och kan påverka på ett helt annat sätt. Föräldrarna kan dessutom styr hur man använder de ekonomiska resurserna och ha mer personal om man går in med egen arbetsinsats. Kram från mig!
